|
|
This is only a preview of the paper
Click here to register and get the full text.
Existing members click here to login
|
|
|
Teach IT En kvalitativ studie av datoranvändningen i Motala kommuns grundskolor Högskolan Trollhättan/Uddevalla Institutionen för Informatik och Matematik C-uppsats 10 p i systemvetenskap Författare: Sofia Boij Elin Printzell Karin Waller Handledare: Pia Ståhl-Falck Examinator: Kerstin Grundén Examination: 2002-10-28 SAMMANFATTNING Under hela 1900-talet har vi kommit i kontakt med mängder av ny teknik, såsom radio, tv och datorer. Alla dessa kommunikationsmedier överöser oss hela tiden med information. Detta resulterar i att barn söker information på egen hand, vilket i sin tur förbättrar det naturliga lärandet. Tyvärr visar många undersökningar på att detta inte gäller inom skolväsendet. Syftet med denna uppsats var att, utifrån lärarens synvinkel, ta reda på hur datoranvändningen ser ut i Motala kommuns grundskolor. Påverkande faktorer som spelar in i användningen av datorstött lärande har undersökts. Dessutom har en jämförelse mellan nationella/kommunala IT-mål och verkligheten utförts. Sammanlagt 14 lärare, som undervisar i förskola samt årskurs ett till sex i Motala, har ingått i urvalet för en kvalitativ undersökning. Förutom intervjuer med respondenter har information hämtats från informantintervjuer, statistik, elektroniska dokument samt olika typer av böcker. De slutsatser vi drog av vår undersökning är att datorerna i skolan används väldigt lite, användningen är ensidig och att datorerna inte ses som ett pedagogiskt hjälpmedel. Några av de faktorer som påverkar användningen är dålig ekonomi, ovilja att ändra invanda rutiner och okunskap om nyttan med datorstött lärande. Nyckelord: IT, datorstött lärande, datorbaserade läromedel, naturligt lärande ABSTRACT During most of the 20th century we have been introduced to new technologies, like the radio, the TV and computers. All these different kinds of media, made for communication, constantly provides us with information. The result is that children, by themselves, actively search for information, and this helps improving the natural learning process. Unfortunately a lot of inquiries show that this does not include the educational system. The main purpose with this essay was to investigate the use of computer supported education in the comprehensive school of Motala (seen from the teachers view). A study of elements that affects the use of computers has been made. A comparison between national/local IT-goals and reality has also been made. A total of 14 teachers in Motala, teaching in Pre School and in 4th to 6th grade, are represented in the selection of this qualitative inquiry. Besides interviews with the respondents information has been collected from interviews with informants, statistics, electronical documents and different kinds of books. The conclusions were that computers in school are seldomly used, the mode of application is often one-sided and the teachers do not look at the computer as a pedagogical tool. Some of the factors that affects the use of computers are poor economy, a repugnance towards changing habitual routines and unawareness of the benefits with computer supported education. Keywords: IT, computer supported education, computer supported teaching aids, natural learning process INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 2 SYFTE 2 2.1 Frågeställningar 2 2.2 Avgränsning 2 2.3 Begreppsdefinition 2 3 FORSKNINGSMETOD 3 3.1 Metodval 3 3.2 Urvalsmetod 3 3.3 Genomförande av respondentintervjuer 3 3.4 Genomförande av intervjuanalys 4 3.5 Genomförande av informantintervjuer 5 3.6 Studie av styrdokument 5 3.7 Validitet och reliabilitet 5 4 TEORI 6 4.1 Historisk bakgrund 6 4.2 Datorstött lärande kontra traditionell undervisning 8 4.2.1 Lärarrollen 8 4.2.2 Kunskapsöverföring 9 4.2.3 Kunskapssyn 9 4.2.4 Inlärningsformen 10 4.2.5 Datorns roll 10 4.3 Användningsområden 10 4.4 Motiv till datorstött lärande 12 4.4.1 Inlärningsaspekten 13 4.4.2 Arbetslivsaspekten 14 4.4.3 Demokratiaspekten 14 4.5 Direktiv för IT-användning i skolan 14 4.6 Ekonomi och IT-satsningar i Motala kommun 15 4.6.1 Ekonomi 15 4.6.2 IT-enheten 16 4.6.3 Mediaenheten 16 5 RESULTAT 16 5.1 Ekonomi 17 5.1.1 Tillgång på datorer, programvaror och kringutrustning 18 5.1.2 Tillgång till tekniker 18 5.2 Lärarens roll 18 5.2.1 Kunskap om nyttan med datorer 19 5.2.2 Kunskaper om datorn och dess användningsområden. 19 5.2.3 Arbetssättet 20 5.2.4 Omgivningen 21 6 ANALYS OCH DISKUSSION 22 6.1 Ekonomi 22 6.1.1 Tillgång till datorer, programvaror och kringutrustning 22 6.1.2 Tillgång till tekniker 23 6.2 Lärarens roll 25 6.2.1 Kunskap om nyttan med datorer 25 6.2.2 Kunskap om datorn och dess användningsområden 26 6.2.3 Arbetssättet 27 6.2.4 Omgivningen 28 7 SLUTSATS 29 7.1 Förslag till vidare forskning 31 8 REFERENSER 32 BILAGA 1 - INTERVJUMANUAL 1 1 INLEDNING Under hela 1900-talet har den moderna människan kommit i kontakt med mängder av ny teknik, såsom radio, tv och datorer. Alla dessa former av kommunikationsmedier skapar ständigt ny information. Detta resulterar i att människan lockas till att söka kunskap på egen hand, vilket i sin tur gör att inlärningen blir mer naturlig. Tyvärr visar många undersökningar på att detta inte gäller inom skolväsendet. Enligt Bengt Grensjö (Borgström, 2000), lärare i pedagogik vid Umeå universitet, beror detta på att skolan idag har en organisation som gör det svårt för eleverna att fråga sig fram. Skolan är en egen värld som är till för kunskapsförmedling, men som isolerar kunskapen från den verklighet där kunskapen används. På detta sätt bromsar istället skolan det naturliga lärandet. Varje gång en ny teknik introducerats i samhället har förväntningarna varit stora på att detta ska leda fram till en ny form av skola. Något som ännu inte har inträffat. Grensjö menar att en allmän åsikt är att IT är det verktyg som har vad som krävs för att utmana skolans organisation. Detta är något som utbildningsdepartementet redan 1994 lade fram i en rapport till regeringen. I ”Grunden för livslångt lärande” står följande: ”Traditionella undervisningsmetoder måste ersättas med nya: Skolan kan annars få allt större problem, vilka är följden av att den alltmer kommer att uppfattas som en förvaringsplats. Skolan, läraren och läroboken har nämligen mindre än tidigare monopol på kunskaper. Den unga generationen växer upp med en ny sorts kunskapsförmedling, där ljud, bild och text – ofta i suggestiva kombinationer – överförs t.ex. via CD- och videoteknik. Om skolan inte kan följa med i denna utveckling, om det blir för stort avstånd mellan kunskap och kunskapssökande i skolan och utanför, hamnar skolan i en krissituation.” (Utbildningsdepartementet, 1994, s.58) I en tidigare publicerad utredning av Gallup gruppen (1999) återfinns statistik över hur ofta lärarna använder datorn i undervisningen. Drygt var tredje av de lärare som har tillgång till dator i skolan angav att de dagligen använder den i undervisningen. En lite mindre andel uppgav att de använder den någon eller några gånger i veckan. En av tio använder datorn någon eller några gånger i månaden och lika många använder den ännu mer sällan. Drygt en av tio använder aldrig datorn i undervisningen. Sedan 1997 har den dagliga användningen av datorn i undervisningen minskat med nästan 20 procentenheter, samtidigt som andelen som aldrig använder dator i undervisningen ökat med elva. Med tanke på hur utvecklingen inom IT-området går framåt, skulle det naturliga vara att utvecklingen inom skolan följde samma takt. Vad detta beror på har inte undersökts i så stor utsträckning. Enligt Appelgren och Eriksson (1999) handlar den forskning som gjorts i Sverige främst om datoranvändningen i årskurserna 7-9 samt i gymnasieskolan. När det gäller IT-utvecklingen i grundskolans lägre årskurser finns det få undersökningar utförda. Litteratur som behandlar området bygger huvudsakligen på studier i USA och Storbritannien. Av denna anledning tycker vi att det vore intressant att se hur datoranvändningen ser ut i den svenska grundskolan, och då främst i de lägre årskurserna. 2 SYFTE Med denna uppsats vill vi ta reda på hur datorn används i Motala kommuns grundskolor. Detta görs utifrån lärarens synvinkel. Vi vill även utreda vilka faktorer som påverkar användningen av datorstött lärande i kommunens skolor, samt komma med egna förslag till lösningar för att motverka eventuella negativa faktorer. Dessutom tycker vi det är intressant att undersöka om verkligheten stämmer överens med nationella och kommunala IT-mål. Vi har för avsikt att överlämna den färdiga uppsatsen till de skolor som ingår i undersökningen. Vi hoppas att det resultat vi kommer fram till på så sätt uppmärksammas. 2.1 Frågeställningar För att uppnå syftet med uppsatsen krävs att följande frågor besvaras: q Hur används datorstött lärande i grundskolan? q Vilka faktorer påverkar användningen av datorn i grundskolan? q Hur väl stämmer nationella och kommunala IT-mål överens med hur verkligheten ser ut? 2.2 Avgränsning Vi valde att undersöka datoranvändningen i Motala kommuns grundskolor av den anledningen att vi själva är bosatta i denna kommun. Att kunna besöka lärarna på plats ansåg vi vara viktigt, och det kändes därför naturligt att välja närliggande skolor. På grund av tidsbrist valde vi att inte inkludera respektive skolas skolledning/rektorer i undersökningen. Av egen erfarenhet vet vi att eleverna inte har så stort inflytande i skolans dagliga verksamhet och uteslöt därför dessa ur undersökningen. 2.3 Begreppsdefinition För att förstå innehållet i denna uppsats krävs att följande begrepp förklaras mer ingående: F-3/yngre skolbarn: barn i åldrarna 6 till 9 år (fd förskola och lågstadiet) 4-6/äldre skolbarn: barn i åldrarna 10-12 år (fd mellanstadiet) IT: IT kommer av det engelska ordet Information Technology, informationsteknologi. Enligt Nationalencyklopedin (1992) står IT för: "teknik för insamling, lagring, bearbetning samt kommunikation och presentation av data i olika former". Med andra ord står IT för olika former av informationsförmedling genom olika tekniker, såsom radio, tv och datorer. När vi använder oss av begreppet IT menar vi informationshantering via datorer. Datorstött lärande/Datorbaserad undervisning: Appelgren och Erikssons (1999) förklaring på dessa begrepp är att de betyder undervisning där datorer används som ett hjälpmedel/verktyg. Exempel kan vara ordbehandling, informationssökning på Internet och användning av datorbaserade läromedel (se nedan). Datorbaserade läromedel/lärprogram: Enligt Appelgren och Eriksson (1999) är detta en mjukvara som på något sätt hjälper eleven att få ny kunskap. Exempel kan vara program som tränar upp de fyra räknesätten, tema-/faktaprogram inom olika ämnen och elektroniska böcker. Naturligt lärande: Detta begrepp betyder enligt oss ett otvunget lärande som sker spontant, utan yttre påverkan. Traditionell undervisning: När vi använder detta begrepp menar vi lärarstyrd undervisning där läraren bestämmer vad, när och hur barnen ska lära. 3 FORSKNINGSMETOD 3.1 Metodval Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då lärare har intervjuats om IT-användningen i deras klass. Anledningen till att vi valde just denna metod är att den möjliggör en djupare förståelse för problemet vi studerar. Vi önskade dessutom en större närhet till våra respondenter, för att kunna förstå deras situation och attityder bättre. Detta möjliggörs med större fördel genom en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden kontrollerar respondenterna i större utsträckning. Där ges förbestämda svarsalternativ som ofta sammanställs statistiskt. Den metoden skulle inte ha fungerat i det här sammanhanget, då vi ville ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även valt bort observationsstudien som metod. Anledningen till detta är att det skulle vara alldeles för tidskrävande samt att vi inte skulle kunna få svar på en del av våra viktigaste frågeställningar. I och med att vi valde att undersöka en specifik grupp av människor, lärare, tycker vi att det är tillräckligt med endast en metod. En triangulering där olika metoder kombineras tror vi inte skulle ha förändrat vårt resultat. Hade vi valt att undersöka ytterligare grupper av människor, t.ex. elever, kunde en triangulering ha varit en möjlighet. 3.2 Urvalsmetod Vår population består av alla lärare som undervisar i årskurs F-6 i Motala kommun. Vi fann det naturligt och mest praktiskt att göra ett klusterurval genom att dela in populationen utifrån Motala kommuns 25 grundskolor. För att få en viss spridning på lärarna vad gäller arbetsplatsens geografiska placering valdes sju av dessa skolor ut. Anledningen till detta var att vi ville undersöka om det finns skillnader i datoranvändningen beroende på vilket geografiskt område skolan är placerad i. I och med att vi önskade att intervjua lika många lärare från årskurs F-3 som 4-6 delade vi in varje skola i dessa två skikt. Med andra ord gjorde vi en stratifiering av urvalet. Vi lät sedan en kontaktperson på varje skola ansvara för valet av de två lärarna som skulle medverka i vår undersökning. Urvalet kan därför ha påverkats av denna persons åsikter och relationer till de utvalda lärarna. Vårt urval består av sammanlagt 14 lärare. 3.3 Genomförande av respondentintervjuer Arbetet med respondentintervjuerna startades med att en manual/handledning togs fram som underlag för våra intervjuer. Manualen strukturerades upp utifrån de frågeställningar vi tidigare ställt upp (Se bilaga 1). När denna tagits fram och urvalet var bestämt tog vi via telefon kontakt med någon på respektive skola. Vi berättade att vi arbetade med en C-uppsats och att vi var intresserade av att intervjua en lärare från årskurs F-3 samt en från årskurs 4-6. Vi förklarade att vi inte ville styra valet av personer och berättade därför inte vad undersökningen handlade om. Denna person fick sedan ansvaret att välja ut två lärare som skulle tillfrågas om medverkan i vår undersökning. För att få en otvungen intervju är det viktigt att respondenten är frivillig. Därför kontaktades de utvalda lärarna för att ta reda på om det fanns intresse att delta och i så fall bokades möten in. I och med att ingen av de tillfrågade lärarna tackade nej till medverkan har vi inget bortfall. Respektive lärare besöktes sedan på deras arbetsplats, och oftast i deras klassrum. För att inleda intervjun och få en mer förtrolig stämning presenterade vi oss själva och syftet med undersökningen. Innan intervjuerna bestämdes vem av oss tre som skulle leda intervjun. De andra två var observatörer och såg till att alla viktiga frågor diskuterades. Vi var medvetna om att intervjupersonen kan påverkas av vårt beteende och hur vi ställde frågorna så vi försökte i den mån vi kunde att undvika ledande frågor. Tolkning av såväl verbala som icke-verbala uttryck noterades. Vi ansträngde oss för att vara så objektiva som möjligt, och antog rollen som intresserade lyssnare. Varje intervju pågick 30-45 minuter och bandades med hjälp av ett fickminne. Redan innan intervjun berättade vi att samtalet skulle spelas in och framhöll att det bara var för vårt eget bruk. Vi ville inte att respondenten skulle bli orolig utan agera naturligt och ge oss korrekta uppgifter. Efter intervjuerna delade vi upp banden oss emellan och överförde varje intervju till skriftlig form. 3.4 Genomförande av intervjuanalys Vi valde att arbeta med den insamlade informationen utifrån en helhetsanalys. Problemområdet i vår analys innefattade vilka omständigheter som påverkar det datorstödda lärandet. Ur helheten kunde vi klart urskilja två olika huvudteman, skolans ekonomi och lärarens förhållningssätt till datorn. Ett antal frågeställningar ställdes sedan upp utifrån dessa två teman: Ekonomi: q Hur påverkar tillgången på datorer, programvaror och kringutrustning skolans datoranvändning? q Hur påverkar tillgången på tekniker det datorstödda lärandet? Lärarens förhållningssätt: q Hur påverkar lärarnas kunskap om nyttan med datorer det datorstödda lärandet? q Hur påverkar lärarnas kunskaper om datorn och dess användningsområden det datorstödda lärandet? q Hur påverkas det datorstödda lärandet av lärarnas arbetssätt? q Hur påverkar omgivningen lärarnas förhållningssätt till datorstött lärande? Dessa teman och frågeställningar användes sedan som grund för att presentera och analysera resultatet. Vi valde under arbetets gång att gå tillbaka till varje enskild intervju för att titta närmare på respektive frågeställning. 3.5 Genomförande av informantintervjuer För att få en bättre bild över hur Motala kommuns arbete med IT-användningen i skolan fungerar, valde vi att intervjua fyra personer från olika enheter inom kommunen. Johan Berglund är IT-pedagog och arbetar på Mediaenheten i Motala. Intervjun med honom genomfördes på Mediaenhetens kontor och vi fick då reda på hur inköp av lärprogram samordnas samt vilket utbud av utbildningar Mediaenheten tillhandahåller. Genom en intervju med Britt-Marie Hellgren på IT-enheten fick vi information om kommunens gemensamma nätverk och vilka tekniska resurser IT-enheten har. Denna intervju utfördes via telefon. Peggy Lindqvist, personalsekreterare på verksamhetskontoret skola & fritid i Motala kommun, hjälpte oss via en telefonintervju med statistik över anställda lärare i kommunen. Ytterligare en telefonintervju genomfördes med Therese Hjälmrot, ekonom på Motala kommun, för att ta reda på hur skolornas inköp av IT-utrustning finansieras och samordnas. 3.6 Studie av styrdokument Förutom all litteratur inom ämnet datorstött lärande har vi också studerat olika styrdokument; läroplaner, skolplaner samt skollagen. Genom dessa har vi kunnat få fram vilka direktiv som finns, nationellt och kommunalt, när det gäller datorstött lärande. Vi har genom en jämförelse mellan studien av styrdokumenten och svaren i vår undersökning kommit fram till hur väl skolorna och lärarna följer direktiven. 3.7 Validitet och reliabilitet Med god validitet menar Holme och Solvang (1997) att den data som samlats in är relevant i förhållande till de frågeställningar som ställts upp. När vi utformat vår manual/handledning har våra frågeställningar hela tiden legat till grund för manualen. Vid sammanställningen av intervjusvaren tycker vi att vi fått svar på de frågeställningar vi tagit fram och anser därför att undersökningen har god validitet. Eftersom en kvalitativ undersökning möjliggör en mer personlig kontakt med respondenterna ges också en helt annan möjlighet att förklara frågorna för den tillfrågade. På grund av detta blir validitets-problemet inte lika stort. Den som intervjuar måste dock tänka på att inte styra respondenten i någon speciell riktning. Holme och Solvang (1997) menar att en datainsamling har en hög reliabilitet/tillförlitlighet när den genomförts på ett korrekt sätt. För att pröva reliabiliteten kan samma undersökning genomföras flera gånger. Inom kvalitativ forskning är det svårt att uppskatta tillförlitligheten med siffror. Där handlar det i stället om att kunna beskriva att insamlad data har behandlats på ett systematiskt och riktigt sätt. Om någon skulle göra om vår undersökning på nytt är det inte säkert att de skulle dra samma slutsatser, eftersom personliga erfarenheter och åsikter påverkar. Beroende på vem av oss tre som ledde intervjun kan frågorna ha ställts på olika sätt. Det är något vi kunde ha tänkt på innan och undvikit genom att låta samma person leda alla intervjuer. Även val av respondenter och deras kunskaper/erfarenheter kan påverka slutsatsen. Vi valde att inte berätta vad undersökningen handlade om förrän vid själva intervjutillfället. Anledningen till detta var att vi annars riskerade att enbart få datorintresserade lärare som respondenter i vår undersökning, och på så sätt inte avspegla verkligheten. I och med att det idag ställs krav på lärare när det gäller datoranvändningen i undervisningen finns det också en risk för att respondenterna givit svar som de trodde att vi ville ha. Detta kan bidra till att reliabiliteten sjunker. På grund av att alla intervjuer bandats och överförts ord för ord till pappersform anser vi att all information som kommit fram i intervjuerna är med i vår sammanställning. För att förhindra feltolkningar av svaren kunde vi ha låtit varje respondent få läsa utskriften av intervjun och komma med kommentarer. Det är tyvärr alltid lätt att vara efterklok. 4 TEORI Vår uppsats behandlar datorstött lärande som är en del i forskningsområdet e-learning. Enligt Jörgen Lindhs (1997) uppfattning kommer vi att arbeta i ett tvärvetenskapligt problemområde där teorier om både informatik och pedagogik ingår. Figur 1. Teoriområde (Lindh, 1997, s.39) E-learning är ett brett begrepp som innefattar all slags undervisning som sker med hjälp av IT. Detta kan gälla olika typer av distansutbildning, elektroniska böcker samt datorstött lärande. För att förstå begreppet datorstött lärande närmare krävs att vissa teorier, forskningsresultat och idéer presenteras under denna rubrik. Vi börjar med en kort historisk bakgrund, där vi beskriver hur användningen av datorer i skolan har förändrats under en trettioårsperiod. Därefter klargörs begreppet datorstött lärande, samt vad som skiljer denna typ av lärande från traditionell undervisning. Detta följs upp med olika användningsområden för datorn, och även hur datorstött lärande kan motiveras. Slutligen presenteras vilka nationella och kommunala direktiv som berör grundskolans IT-användning samt vilka satsningar som gjorts på IT i Motala kommun. 4.1 Historisk bakgrund Jörgen Lindh (1997) menar att användningen av datorer i skolan inte är en ny företeelse. Detta är något som har förekommit under en trettioårsperiod, även om typen av användning har sett lite olika ut. De första datorerna var till storleken väldigt stora och användes främst som en räknemaskin i skolämnet matematik. Det var först när datorundervisning blev ett eget skolämne som datorerna började användas på allvar. Eleverna fick då lära sig hur en dators olika komponenter fungerade samt hur datorn kunde styras med hjälp av olika programmeringsspråk. Numera bör lärarna sträva efter att få in datorn som ett verktyg i alla ämnen. Denna utveckling av datorn i skolan har påverkats av åtskilliga satsningar som genomförts på nationell, regional och lokal nivå. Här nedan redogörs för några nationella satsningar. Enligt Jedeskog (1996) genomfördes den första nationella satsningen 1971. Regeringen gav då Skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att undersöka förutsättningarna för undervisning i datateknik. Detta projekt kom senare att kallas DIS-projektet och var underlag till beslutet att i Lgr80, läroplanen för grundskolan som trädde i kraft 1982, införa ämnet datalära i högstadiet. Detta ämne var väldigt tekniskt orienterat och meningen var att eleverna skulle lära sig om tekniken kring datorer. Utvärderingar av denna satsning visade att resultatet inte var så tillfredställande som regeringen hade hoppats. Jedeskog menar vidare att persondatorns introduktion på marknaden medförde att Skolöverstyrelsen, mellan 1989 och 1991, genomförde en ny satsning på datorn i skolan, DOS (Datorn och Skolan). Huvudsyftet med denna var att öka intresset från skolans sida för att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Satsningen ledde till att många nya datorprogram utvecklades medan de pedagogiska frågorna och lärarna helt glömdes bort. Lärarnas undermåliga datorkunskaper bidrog till att de inte förstod hur datorn skulle utnyttjas pedagogiskt. 1994 tillsatte regeringen enligt Jedeskog en IT-kommission som hade till uppgift att ”främja en bred användning av informationsteknologin i Sverige”.
Approximate Word count = 13994
Approximate Pages = 56
(250 words per page double spaced)
|
|
|
|
|
|